Följ Josefin Nilssons resa från "milmotionär" till att klara av sitt första marathon

 


LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

Under vintern 2012 och våren 2013 kommer undertecknad att publicera en serie av inlägg där ni får följa min kollega Josefin Nilssons resa från motionärslöpare till att springa Stockholm Marathon 2013.

Anledningen till denna serie kan kännas självklar, men undertecknad anser att få delge en kombination av motivativa- såsom löptekniska-, träningsdetaljer samt rehabupplägg har troligen ett allmängiltigt värde. Delvis kommer ni få ett exempel på hur undertecknad jobbar med sina patienter ur en rehabilitiv synvinkel men också en illustration av hur en individuell optimeringsplan kan sättas samman. Josefin är i nuläget i det sista skedet behandlingsmässigt för en överbelastningsskada på utsidan av foten. Skadan uppkom i samband med upptrappning av träning vilket resulterade i en överbelastning av en seninfästning på utsidan av foten (tendinos av musculus fibularis brevis). Initialt sett måste denna problematik utredas så att rätt diagnos fastställs. Smärtproblematik likt denna kan orsakas av helt andra  strukturer än omnämnd senvävnad och skulle likväl exempelvis kunna vara en stressfraktur av det femte metatarsalbenet, vilket innebär en helt annan typ av rehabupplägg. I tillägg till detta har Josefin återkommande besvär från vänster knä, där framför allt knäskålssenan blir överbelastad. 

Initialt sett var Josefin så pass smärtpåverkad att hon haltade vilket givetvis innebar tydliga restriktioner gällande fysisk aktivitet. Så fort Josefin kunde börja belasta foten normativt fick hon trappa upp den fysiska aktiviteten till att nu kunna springa ett par kilometer utan återfall. I kombination med angiven stegring av fysisk belastning har Josefin fått genomgå en behandlingsserie med stötvåg (en ultraljudsbaserad behandlingsform som undertecknad har beskrivet i tidigare inlägg) samt rehabövningar för förbättrad fotfunktion. Ni kliver nu in i ett skede där undertecknad skall analysera orsaksmekanismer som kan ha föranlett att denna sena började bli symptomgivande. Tillsammans skall vi undersöka Josefins löpteknik med hjälp av videoanalys samt styrke- och rörelsekorrelerade aspekter via olika screeningövningar. Allt detta kommer förhoppningsvis kunna summeras i ett resultat där Josefin undviker recidiv (återkomst av tidigare/nuvarande skada) och får en en individuell optimering i paritet med uppsatt mål.

Vid dagens besök genomgår Josefin delvis sin sista stötvågebehandling i kombination med akupunktur. Denna behandling föregås av en screeningarsenal enligt nedan publicerade bilder och videos.I den första delen av screeningen får Josefin genomgå ett visst antal tester med större eller mindre specifik anknytning till själva löpmomentet. Nedan presenteras godbitarna från Josefins screening och videoanalys.

Vid knäböj med stång/pinne ovan huvud ses tendenser till stelhet i axelled och bröstrygg redan vid grundposition, vilket besannas i övningens slutposition där Josefins rygg snarare är horisontell än longitudinell. Detta härstammar även utöver ovan 

angivna anledningar även från Josefins stela fotleder.

Framifrån sett noteras bland annat att Josefin har svårt att hålla ut sitt vänstra knä vilket kan förklaras av hennes stelare höft på samma sida.

Vid videoanalys från sidan noteras en något för låg/långsam stegfrekvens vilket genererar ett något "långt" löpsteg, tillsammans med lite för bekväm hållning av överkropp och höft.



Vid filmning bakifrån förstärks de aspekter som noterades i screeeningövningarna, dvs problematik med att stabilisera underkroppen på vänstersidan. Höften faller ut à la catwalkgång och knät vacklar inåt framför allt på denna sidan. Knäaspekten kan vara en faktor som kan förklara Josefins återkommande överbelastning av knäskålssenan (hopparknä/patellatendinos). 

Denna video visar hur undertecknad med enkla kommandon samt med en metronom göder en mer optimal stegrekvens vilket ger effekter på löpstegslängden och stabiliseringen av höft och knä. 

Utöver den löpschematiska och tekniska biten kommer Josefin få jobba med rörlighet av bröstrygg, höftled och fotled. I tillägg till rörlighetsbefrämjade övningar kommer Josefin även stärka höftens utsida, koordinationsträna sina knän samt träna explosiv styrka av underkroppen.

Dagens besök kan sammanfattas med att som i de allra flesta fall härstammar Josefins befintliga problematik från flertalet faktorer, vilka givetvis måste åtgärdas för att befintliga eller nya problem inte skall uppdagas i takt med att kravbilden ökar. Åtgärden för ovanstående består i ett stegrat löpprogram. Initialt sett med fokus på stegrade kvantitetspass inom komfortzon (smärtfritt), med tillägg av stegfrekvensträning. Allteftersom så kommer löpträningen modifieras, bland annat med inslag kvalitetspass och löpskolning.

Fortsättning följer....

Varför uppfinna hjulet två gånger?

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

 

Igår gick den föreläsning av stapeln som undertecknad har informerat om i tidigare inlägg. En fantastiskt trevlig inramning med många inspirerande och teoretiskt givande aspekter. Då min föreläsningskollega redan refererat denna kväll på hennes blogg vidarebefordrar jag potentiellt intresserade dit. 

 

Efter föreläsningen göddes undertecknad av massor av intelligenta och personligt anknutna frågor gällande skadeuppkomst, rehabilitering och förebyggande aspekter. Utöver detta så blev undertecknad även erbjuden att deltaga i en dokumentärfilm om ultralöpning (samma film som Mia beskriver i hennes referat) med fokus på tanker kring biomekanik, löpteknik och skaderehabilitering för just långdistanslöpare. En förfrågan som undertecknad givetvis tackade ja till. Trailern till dokumentären kommer att infinna sig på marathonmias blogg inom kort.

 

 

Ny studie om framfotalöpning/barfotalöpning

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

  

Ett par månader efter publicering skall undertecknad ge sig på ett försök att referera en utav de just nu hetaste studierna inom barfota/framfotalöpningsträsket.

 

Studien i fråga kommer från ett forskarteam på Harvard University inriktade på löpning. För er som är obekanta med dessa herrar så är detta en stab som forskar på löpassocierade aspekter, ledda av löpardoktorn Dr. D E Lieberman. Lieberman har en grundtes om löpning ur ett evolutionärt perspektiv, där människan är skapt för långdistanlöpning och således bör primitiva löpaspekter anammas på bekostnad av väluppbyggda skor och att landa på hälen. Dr. Lieberman har tidigare publicerat en studie inom ämnet som undertecknad har kommenterat i tidigare inlägg där slutsatser dras kring huruvida fotisättning påverkar kollisionskraften som kroppen utsätts för i belastningsfasen under ett löpsteg. Den senare studien av dessa två kan ses som en fortsättning på slutsatserna författarna besitter från föregående publicering.

 

I den senaste studien har författarna tittat retrospektivt (bakåt i tiden) på löpare med uppdelning av huruvida de landar med en framfota- kontra hälisättning för att utvärdera om dessa två gruppers skadehistorik skiljer sig. 52 personer deltog i studien varav 31% landade med framfoten först och resterande 69% landade med en hälisättning. Hela 75% av det totala urvalet hade minst en överbelastningsskada/säsong. En siffra som stämmer väl överens med liknande studier där författarna har tittat på skadeprevalensen hos löpare. Dock kunde författarna se en signifikant skillnad i skadeutfallet mellan de två grupperna. Deltagarna med hälisättning löpte 2,6 gånger större risk att drabbas av en mild skada (skattad i denna studie som <10 dagars skadefrånvaro) och 2,4 gånger större risk att drabbass av en moderat skada (11-70 dagars skadefrånvaro). Ingen signifikant skillnad mellan grupperna sågs gällande antal svåra skador (>70 dagars skadefrånvaro).

 

Dessa data bör som alltid tolkas källkritiskt och likväl som ovan angiven information är intresseväckande bör det också noteras vilka brister/felkällor studien besitter. Designen på studien är av väldigt låg evidensgrad. Hade studien exempelvis genomförts prospektivt det vill säga att författarna hade tittat framåt i tiden hade studien besuttit en högre tillförlitlighet. Vidare så skiljer sig dessa resultat väldigt från liknande studier. Vilket bland annat  skulle kunna förklaras av att urvalet i denna studie är personer som vanligen tränar och tävlar på 800-1000 m sträckor medan andra studier har studerat långdistanslöpare. Oavsett evidensgrad och skillnader i utfall i jämförelse med liknande studier så är resultatet intresseväckande. Försiktighet bör dock iakttas att tolka/övertolka denna konklusion. Betydligt mer underlag behövs innan vi kan dra allmängiltiga slutsatser kring detta ämne.

 

 

Löpföreläsning - Slutsåld

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

I detta inlägg vill undertecknad enkom fastslå att det varit en rykande åtgång av anmälningar till den löpföreläsning som det gjordes reklam för i föregående inlägg. Seminariet är i dagsläget fullt. Tankar finns kring ett kompletterande föreläsningstillfälle. Info kring detta kommer inom kort.

Inbjudan till föreläsning om löpning på Specialistgruppen

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

Denna blogg har haft ett långvarigt men välbehövligt sommaruppehåll men är nu igång igen med spännande löpassocierade inlägg.

Dagens inlägg bifogar en inbjudan till en föreläsning som undertecknad tillsammans med MarathonMia kommer att hålla i Specialistgruppens lokaler 25/9-12. Finner du detta intressant anmäler du dig via bifogad inbjudan. 

Mobilitet bröstkorg/ryggrad och dess samverkan med andning

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

Dagens inlägg fortsätter på temat korrelation mellan mobiltet av bröstkorg/bröstrygg vid löputövande. Tidigare har undertecknad omnämnt rörlighetens innebörd på ett mekansikt plan utan att omnämna en anan central del vid löpning som härrör från detta område, andningen. Utöver lyhördhet till kvalitén på hur ett andetag genomföres (djupandning kontra toppandning) med påverkande externa faktorer såsom stress och högintensiv tränig med mera så behöver andningsverksamhetens mest centrala muskel, mellangärdesmusklen (diafragma) även god rörelseförutsättning genererad från bröstkorg. Vidare påverkas denna muskel precis som alla andra muskler av dess funktionalitet, späningsgrad, och kramp för att nämna några hämmande faktorer. Nedan länkas tre videos med teori kring genomgånget parti samt praktiska övningar för fortsatt förbättrad rörlighet och självterapeutiska övningar för en väl fiungerande mellangärdesmuskel.

http://www.youtube.com/watch?v=6p_9ew0Fe5Q&feature=plcp
http://www.youtube.com/watch?v=C8sSUsJ-bTY&feature=relmfu
http://www.youtube.com/watch?v=DPCCpKZ-mSE&feature=plcp

Bättre förutsättningar för en mer optimal löpstil - förbättra rörligheten i bröstryggen

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

Dagens inlägg fokuserar på en central knutpunkt i överkroppen vid löpning, nämligen bröstkorgen. Utöver andningaspekten är bröskorgen även viktig ur ett biomekaniskt perspektiv. Enligt underteckand nyttjar alltför många löpare en ofördelaktig teknik anknuten till detta område. En utav grundförutsättningen till dålig bröskorganvändning kan vara dess benägenhet till att generera lite rörlighet. Att pendla med en bröstkorg/bröstrygg som innefattas av begränsad rörlighet genererar alltsomoftast både lokala problem men också mer eller mindre långsökta övriga problem såsom nack/ländryggsvärk och/eller smärta i axel/skuldra. Utöver att löptekniskt hitta en balans mellan en stabil överkropp, överarmspendling och bröstkorgsrotation behöver de allra flesta löpare något sorts verktyg för att motverka sin begränsade rörlighet. Så här följer en försenad nationaldagspresent. Visuellt sett kan övnignen se något brutal ut med mycket extern vikt tillförd över bröstkorgen vilket givetvis får regleras utifrån kroppstorlek, smärttålighet med mera. Har någon egna tips på hemövningar av liknande slag mottages det med stor vördnad för att kunna bifogas till denna blogg och således berika andra läsare.

Maj är föreläsningarnas månad.

 LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

Löparnaprapaten har under första hälften av maj månad varit mindre aktiv avseende blogginlägg, dock betydligt mer aktiv gällande att föreläsa. Dels har undertecknad föreläst tillsammans med ultralöparen MarathonMia Thomsen och för Budogymnasiets karatestudenter. Temat har givetvis genomgående varit löpning där föreläsningarna med MarathonMia genomförts för IF Linnea löpnings medlemmar och för MarathonMias bloggläsare. Fokus har i dessa föreläsningar härrört kring biomekanik (belastning), löpteknik och löpanknutna skador. Föreläsningen för Budogymnasiet har fokuserat på löpning ur ett kompletterande perspektiv till karatestudenternas övriga träning där teori har varvats med en praktisk workshop.

Alla dessa föreläsningstillfällen kan summeras med otroligt givande dels för undertecknad men också förhoppningsvis för mina åhörare.

För information kring kommande föreläsningar kontakta löparnaprapaten.

Löparknäsäsongen är igång!

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

Dagens inlägg ger Er en klinisk aspekt inkluderande råd & tips tillhörande en alltför vanlig löparåkomma, löparknä (iliotibial band syndrome). Under mitt kliniska arbete har jag kunnat utröna en del genomgående inslag som väldigt ofta syns hos personer med denna problembild. Med risk för att vara tjatig så vill jag dock poängtera hur viktig den individuella aspekten av en skada/diagnos är. Trots detta kan nedanstående tips åtminstonde ge berörda personer möjlighet att bocka av om beskrivet tips berör den personen eller inte. Med andra ord bara för att underteckand tycker sig se vissa tydliga trender hos löparknädrabbade personer behöver inte de anknutna fynden eller övningarna vara lösningen på just din/dina individuella orsaker till dina problem.

Ett löparknä klassificieras oftast som en lokalt belägen och relativt distinkt smärta på knäts utsida. Vanligen uppkommet i samband med löputövande därav den svenska titeln. Klassiskt omnämns det såkallade traktusbandets (tractus iliotibialis) distala del som smärtgivande vävnad. Undertecknad erfar en mer komplex bild inkluderande framsida lårs yttre portion (M vastus lateralis), retinaklet (sena/bindväv) på knäskålens utsida (retinaculum patella laterale) samt den slemsäck (bursa) belägen mellan lårbenets yttre kondyl och tractusbandet. Det vill säga att flertalet strukturer kan vara affekterade vilket generera olika symptom och olika förlopp.

Undertecknad har som sagt funnit en del trender innefattande kroppsliga svagheter eller achilleshälar hos de drabbade. De allra flesta brukar brukar kunna bocka något utav följande;

-Svag och/eller inte tillräckligt uthållig höftmuskulatur (M gluteus medius/minimus), vilket genererar en tippning av bäckenet
-Stelheter och dysfunktioner i ländrygg och bäckenleden vilket genererar en försämrad/alternativ biomekanik och rekrytering av bland annat ovan angivna muskler.
-Funktionell och/eller anatomisk benlängdsskillnad.
-Inadekvat fömåga att föra foten uppåt (stel fotled), dorsalflektera i talocruralleden.
-Knät vacklar inåt vid belastning, valgusvackling av knäled.
-Dålig motorisk kontroll (balans) vid enbensstående.
-Falerande löpteknik på berörd sida.

Listan kan givetvis göras betydligt längre, men ovanstående punkter är enligt undertecknad bland de vanligare samt besittande stor påverkningsmöjlighet hos berörd person.

Nedan följer en rad åtgärdsförslag om någon av angivna punkter känns träffande:

-Stärk och behandla höftparti, sammansatt på youtube av kollegan Joseph Beg, Löpkliniken.
-Förbättra funktion och rörlighet i fotleden.
-Minska knäts vacklingstendens med hjälp av korrekta enbensböj.
-Stärk fotens muskulatur och öka dess motoriska kontroll.
-Få din löpteknik analyserad, kontroll och makt över dina svagheter och således bli en bättre löpare.

Referat av Miranda Kvist från kvällens Löpföreläsning på Specialistgruppen

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

Kvällens inlägg länkar till ultralöparen Miranda Kvists blogg som återger den temakväll om löpning som hölls i Specialistgruppens lokaler denna afton. Vill personligen tacka Miranda och alla härliga deltagare som gjorde kvällen väl värd att minnas!

Subakut omhändertagande vid plantarfascialgi (hälsporre).

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

Dagens inlägg redovisar ett behandlingsmässigt tips för alla löpare som upplever smärta från området framför hälbenet på insidan av foten.

Med intåg av löpmotiverande väder, barfotalöpningstrend, tuffare löpschema inför maran med mera är det lätt hänt att utsatta kroppsdelar kan börja generera värk. Ett snabbt handlingsförfarande oavsett åkomma kan minska risken att åkomman fortskrider i större proportioner. Som undertecknad tidigare har angivit är behandlingstrategin oavsett åkomma så mycket mer omfattande än enskilda tips, det vill säga att om du skulle börja uppleva smärta i beskrivet område så behöver skadan dels diagnostiseras men också rehabiliteras på ett korrekt sätt för att undvika feldiagnostisering och uteblivna rehabiliteringsresultat.

Plantarfascialgi är ett tillstånd då den senstruktur som löper från hälbenet till tårnas undersida av åtskilliga anledningar blir överbelastad och börjar således generera smärta. I det akuta skedet skapas en lokal inflammation i senans omkringliggande vävnad varav många blir behjälpta av en antiinflammatorisk behandling tillsammans med avlastning. Blir åkomman mer kronisk och återkommande ökar väsentligheten att inte bara symptombehandla, det vill säga enskilt avlasta utan även vidta vidare behandling av senan samt ta reda på varför senan har blivit överbelastad. Undertecknads löppatienter med delgiven åkomma har alla fått tillfredsställande behandlingsresultat med hjälp av flertalet behandlingsstrategier däribland alltsomoftast innefattande stötvågsbehandling.

Här vidarebedras du till en youtubelänk som redovisar hur du tejpar en överbelastad plantarfascia. Dessutom bifogas en arsenal av bra fotstärkande övningar ihopsatta av min kollega Joseph Beg, Löpkliniken som minskar risken att skadan uppkommer/fortskrider.

Löpföreläsning i Specialistgruppens regi

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

Dagens inlägg ger ett kort referat från den löpföreläsning som hölls i Specialistgruppens lokaler den 29/3.

Specialistgruppen har som ambition att utöver klinisk verksamhet även delge sina besökare inspiration, kunskap och utbildning. I praktiken innefattar de vidareutbildningskurser inom naprapati, massage, fotvård med mera. Denna kväll gick i löpningens tecken. Undertecknad höll tillsammans med MarathonMia Thomsen en giftig föreläsning innefattande inspiration, teknik och löpteoretiska grundkunskaper. Uppslutningen var över förväntan då inbjudan enkom hade gått ut till Specialistgruppens befintliga kundklientel. En väldigt heterogen grupp med blandat intresse till löpning. Under 1 timme diskuterade undertecknad tillsammans med åhörarna kring biomekanik (belastningsmekanismers påverkan på människokroppen) och löpteknik. Vidare tog Mia Thomsen vid med en fin övergång från de teoretiskt tunga föregående blocket och lättade upp stämningen med en mer inspirationstongivande föreläsning. Responsen från åhörarna var fantastisk. Många gick hem från föreläsningen med ett leende på läpparna där aha upplevelser blandats med förnyat fotfäste i löpträsket.

Undertecknad kommer under våren fortsätta i liknande tema med flera föreläsningar på temat löpning. Information om dessa kommande event kommer uppdateras fortlöpande på Specialistgruppens hemsida samt denna blogg.

Minskad smärta och förbättrad funktion hos löpare med compartmentsyndrom i skenbensmuskulatur

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

Dagens inlägg presenterar en nypublicerad studie från mars, 2012 som indikerar att personer med CECS (chronic eterional compartment syndrome) blivit behjälpta med signifikant minskad smärta och ökad funktion genom omskolning till framfotalöpning. Studien analyserade huruvida patienter med smärta i skenbensmuskulatur orsakat av för högt tryck i angivna musklers loge (bindväv/fascia som kapslar in specifika muskler och muskelenheter) blev behjälpta av förändrad löpteknik. 10 st med angiven diagnos observerades vad gäller tryck i muskelloge, smärta och funktion. Resultatet indikerade att dessa löpare fick en signifikant förbättring vad gäller alla dessa delar. Upp till ett år efter genomförd studie låg trycket i berörd muskelloge på acceptabla icke smärtgenererande nivåer, löparna upplevda signifikant minskad smärta och förbättrad funktion. Dessutom kunde löparna avlägga en betydligt längre löpdistans i jämförelse med innan genomförd studie.

Undertecknads och författarnas mening är att detta kan bero på en minskning av vertikal belastning vilket även tidigare studier påvisat genereras av en mellan/framfotaisättning i jämförelse med hälisättning. Dock anser jag att deltagarunderlaget i studien är alltför lågt för att dra alltför stora slutsatser. Likväl visar denna studie på att de finns underlag för att löpteknik kan påverka befintlig skada till de bättre, något som tidigare till stor del stått obekräftat inom vetenskapen.

Running mechanics del 3/3 - belastning

 

 

 

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

I detta inlägg presenteras en studie publicerad 2010, skapad av Barfotadoktorn Daniel E Lieberman med fokus på belastningsmekanismer vid fotisättning.

Påverkar fotinsättning kollisionskrafterna (belastningen på rörelseapparaten) mellan löparens kropp och underlaget. Om man skall tro Doktor D. Lieberman så är svaret, ja. Jag är nog beredd att instämma.

Daniel Lieberman, läkare vid Harvards universitets Skeletal Biology Lab presenterade i sin forskningsrapport från 2010 fotvinkelns inverkan på kraftöverföringen mellan foten och  underlaget. I angiven artikel kunde Lieberman dels konstatera att majoriteten av artikelns urval som sprang barfota landade med en isättning på framfot alternativt mellanfot. Så fort densamma löpare sprang med klassiskt uppbyggda löparskor skedde isättningen på hälen istället. Lieberman inklusive undertecknad tolkade detta som att skorna mer eller mindre tvingade löparen till att konsekvent landa på hälen på grund av skornas anatomi. Vidare kunde Lieberman även konstatera att kollisionskrafterna som uppmättes vid fotens isättning mot underlaget var signifikant högre vid hälisättning oavsett skodd eller oskodd isättning. Detta tolkades som en direkt reaktion av att vid framfot/mellanfotsisättning är foten betydligt mer plantarflekterad (sträckt vrist) vilket genererar en ökad eftergivlighet av vristen med minskat stum isättning.

Vare sig studien eller undertecknad kan dock styrka huruvida endast fotens vinkel vid isättning kan påverka en mer effektiv löpning eller generera minskad skadefrekvens. Som jag tidigare skrivit anser jag att god löpteknik inkluderar så mycket mer än endast vinkeln på foten vid isättning. Dessutom bör en eventuell övergång från en löpteknik till en annan föregås av individuellt företagna aspekter (skapa en personlig anpassning till de generella löptekniska rekommendationer som föreligger). Om inte ovanstående resonemang tillgodoses tillsammans med en långsam progrediering är risken stor att dina nuvarande problem bara flyttas till ett annat område. Ett klassiskt exempel på detta är patienter som beskriver en total lättnad från tidigare knäbekymmer i och med förändrad löpteknik men numer besitter besvär med smärtande vad/hälsena istället. För att summera ovanstående är min mening att ur ett generellt perspektiv kommer troligtvis inte skadefrekvensen minska men heller inte öka med ett eventuellt intåg av framfota/mellanfotsisättning hos alla löpare. Däremot tror jag att det för väldigt många kan skapa ett nytt förhållningssätt till löpningen samt väcka tankar om att löpning inte behöver bedrivas på ett förutbestämt konsekvent sätt utan med en mer individuellt förankrad löpteknik.

Så med ovanstående teoretiska kunskaper i ryggen är de väl bara att ge sig ut och springa utan övriga förhållningsregler?! Givetvis inte, löparkroppen behöver underhåll av tekniska- och styrkeökande övningar. Här vidarebefodras du till ett sammandrag av riktigt bra övningar med fokus på löptekniksskolning och ökad styrka av löprelevanta muskler. Detta sammandrag är skapad av min kollega naprapat Joseph Beg på Löpkliniken. På Specialistgruppens klinik kommer vi även under våren att hålla i gruppträning för löpare. Tanken med denna gruppträning är att precis som länkade övningar stärka din löpteknik, styrka och uthållighet. Skillnaden är att detta görs under handledning av Specialistgruppens löparinstruktörer i mindre grupper för perfekt balans mellan gruppdynamisk motivation och individanpassad handledning i övningsförfarandet. För mer info kontakta Specialistgruppen.

Running mechanics - del 2/3

 

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

Som utlovat fortsätter inläggsserien kring löptekniska aspekter. Dagens inlägg fokuserar på terapeuters roll vid kopplingen mellan löporienterade besvär och icke optimal löpteknik.

Länken mellan löpassocierade besvär och icke optimal löpteknik diskuteras inte så ofta mer än i generella ordalag, av flera orsaker. Några av anledningarna kan vara ämnets nyetablering, det relativt begränsade forskningsunderlaget, okunskap inom området och - med risk för att sticka ut hakan -lathet/rädsla hos den rådfrågade expertisen. Med det senaste påståendet menar jag att av flertalet skäl så är det ett enklare alternativ för behandlande läkare, naprapat, kiropraktor, sjukgymnast eller massör att rekommendera skoinlägg, mer dämpade skor, träna bålstabilitet eller kanske till och med rekommendera att sluta springa helt istället för att analysera vad som faktiskt fallerar i löparens utövande.

Utan att förhoppningsvis trampa på någons tår så tror jag att de löptekniska bitarna förbises alltför ofta av ovanstående anledningar. Tro nu inte att jag anser att angivna rekommendationer är olämpliga i skadereglerande syfte, absolut inte. Vid rätt ställd diagnos, för rätt person, i rätt fas och i rätt dos kan dessa rekommendationer definitivt behövas. Men vad gör man om löparknät, ryggvärken eller hälsporren inte blir bättre trots väldämpade skor och jättestark bål? Mitt svar är individanpassad analys av vad i löparens utövande som fallerar tillsammans med ett ställningstagande kring vad som faktiskt gör ont.

En skada måste diagnostiseras (vad som smärtar). Varför skadan har uppkommit måste säkerställas och hur skadan skall åtgärdas måste klargöras. Om inte dessa tre delar i det kliniska arbetet efterlevs kan skadan eventuellt helt förbises, ta onödigt lång tid att rehabilitera eller generera att andra skador uppstår.

Att exempelvis som terapeut ställa diagnosen smärta i knä på grund av överbelastning med vila som enda rekommendation utan övriga upplysningar är enligt mig dåligt terapeutiskt arbete troligtvis baserat på okunskap, lathet eller både och. En duktig terapeut skulle i ovanstående exempel istället kunna säga: Du lider av ett så kallat hopparknä (diagnos) även kallad patellar tendinopati och det beror på dina svaga sneda bukmuskler på vänster sida samt din icke optimala löpteknik (varför). Räkna med att behöva vila helt i 1 v tills skadans akuta fas är över för att sedan allteftersom kunna återuppta den träningsstatus du hade innan skadan uppkom. För att nå dit behöver vi dels jobba med den smärtande strukturen samt dina svagheter i form av att stärka dina bålmuskler på vänster sida samt förändra delar i din löpteknik (åtgärd/rekommendation). Detta är ett exempel på bra patientarbete.

I tidigare inlägg redovisades vad bra löpteknik innefattar. Om löprundan i motsats till redovisad löptekniksvideo exempelvis innehåller inslag av gamnackeposition, armpendling likt en spratteldocka och en höft som pendlar som en catwalkmodell är det givet att detta kan generera bekymmer. Krutet i behandlingsförfarandet skall läggas på den mest fallerande delen för att uppnå bäst resultat. Det är i detta resonmenag som många går bet.

Att ordinera skoinlägg vid ett löparknä för att det tillhör generell praxis trots att patienten är i större behov av bålträning och/eller förbättrad löpteknik är ingen bra utgångspunkt. Den komplexa problematiken ställer idag högre krav på terapeuten som uttöver generella normer bör likväl se till ergonomiska brister, som dålig löpteknik, såväl som externa faktorer, som hårt underlag, i sin diagnostisering. Den individanpassade löpanalysen är nyckeln till fortsatt bra patientarbete vid löporienterade besvär.

Running mechanics del 1/3

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

Kontinuerligt skrivande är grunden för en läsvärd blogg, något jag inte kunnat efterleva veckan som gått. Bättring utlovas dock. 


Framöver kommer jag presentera en serie av inlägg som kommer handla om enligt mig en utav de mest fundamentala delarna kring löpning, tekniken. Själv anser jag att förhållningssättet kring löparens biomekaniska aspekter (Newtons lagar applicerade på människokroppen) följer den traditionsenliga samhällsprocessen. Med detta menar jag att så fort en trend dagas blir detta en absolut sanning oavsett om det handlar om kostråd såsom LCHF, träningsråd likt tabataintervaller eller som i detta fall löpteknik utan hänsyn till individuella aspekter. 


I grund och botten tycker jag det är helt fantastiskt att löpteknik har nått de allra flesta löpares vardagsrum. Precis som i all annan fysisk aktivitet behöver löpare ett visst mått av teoretiska och praktiska löpkunskaper. För att exemplifiera ovanstående påstående så är min mening att de är väldigt få golfare, tennisspelare, kampsportare, yogautövare för att nämna några specialitéer som inte tar hjälp av expertisen i någon mening. 


Vad gäller löpning så är detta resonemang inte lika självklart. Givetvis är en utav löpningens stora fördelar enkelheten till utövande. Ett par lämpliga skor och underlag under fötterna och löprundan är given. Men användarvänligheten kan också skapa en förutsättning för ett lat förhållningssätt till löpningen. Flertalet av de löpare jag träffar finner en fantastisk lättnad, förbättring och utveckling av deras löpning med hjälp av små förändringar i deras teknik. Enkelt uttryckt handlar en ekonomisk löpning med minimalt energiläckage om att nyttja gravitation och kroppsegna reflexer på ett så effektivt sätt som möjligt. Dock finns inga enkla lösningar, den personliga stilen och individuella förutsättningar gör att exempelvis barfota/framfotalöpning inte är något för alla. Detta kommer jag diskutera vidare i denna inläggsserie. Nedan presenteras en youtubelänk som exemplifierar vad god löpteknik innefattar. Se denna video som en inspiration. Detta är i min mening en lättförståelig framställning  av löpteknikens olika delar vilket baserat på individ och status passar bättre för vissa och sämre för andra men dess fundamentala delar är nyttigt för alla löpare.

För frågor kring löpanalys, löparens biomekanik och rehabilitering av löpassocierade bekymmer kontakta löparnaprapaten via mail, joakim@specialistgruppen.se.