LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen
I detta inlägg presenteras en studie publicerad 2010, skapad av Barfotadoktorn Daniel E Lieberman med fokus på belastningsmekanismer vid fotisättning.
Påverkar fotinsättning kollisionskrafterna (belastningen på rörelseapparaten) mellan löparens kropp och underlaget. Om man skall tro Doktor D. Lieberman så är svaret, ja. Jag är nog beredd att instämma.
Daniel Lieberman, läkare vid Harvards universitets Skeletal Biology Lab presenterade i sin forskningsrapport från 2010 fotvinkelns inverkan på kraftöverföringen mellan foten och underlaget. I angiven artikel kunde Lieberman dels konstatera att majoriteten av artikelns urval som sprang barfota landade med en isättning på framfot alternativt mellanfot. Så fort densamma löpare sprang med klassiskt uppbyggda löparskor skedde isättningen på hälen istället. Lieberman inklusive undertecknad tolkade detta som att skorna mer eller mindre tvingade löparen till att konsekvent landa på hälen på grund av skornas anatomi. Vidare kunde Lieberman även konstatera att kollisionskrafterna som uppmättes vid fotens isättning mot underlaget var signifikant högre vid hälisättning oavsett skodd eller oskodd isättning. Detta tolkades som en direkt reaktion av att vid framfot/mellanfotsisättning är foten betydligt mer plantarflekterad (sträckt vrist) vilket genererar en ökad eftergivlighet av vristen med minskat stum isättning.
Vare sig studien eller undertecknad kan dock styrka huruvida endast fotens vinkel vid isättning kan påverka en mer effektiv löpning eller generera minskad skadefrekvens. Som jag tidigare skrivit anser jag att god löpteknik inkluderar så mycket mer än endast vinkeln på foten vid isättning. Dessutom bör en eventuell övergång från en löpteknik till en annan föregås av individuellt företagna aspekter (skapa en personlig anpassning till de generella löptekniska rekommendationer som föreligger). Om inte ovanstående resonemang tillgodoses tillsammans med en långsam progrediering är risken stor att dina nuvarande problem bara flyttas till ett annat område. Ett klassiskt exempel på detta är patienter som beskriver en total lättnad från tidigare knäbekymmer i och med förändrad löpteknik men numer besitter besvär med smärtande vad/hälsena istället. För att summera ovanstående är min mening att ur ett generellt perspektiv kommer troligtvis inte skadefrekvensen minska men heller inte öka med ett eventuellt intåg av framfota/mellanfotsisättning hos alla löpare. Däremot tror jag att det för väldigt många kan skapa ett nytt förhållningssätt till löpningen samt väcka tankar om att löpning inte behöver bedrivas på ett förutbestämt konsekvent sätt utan med en mer individuellt förankrad löpteknik.
Så med ovanstående teoretiska kunskaper i ryggen är de väl bara att ge sig ut och springa utan övriga förhållningsregler?! Givetvis inte, löparkroppen behöver underhåll av tekniska- och styrkeökande övningar. Här vidarebefodras du till ett sammandrag av riktigt bra övningar med fokus på löptekniksskolning och ökad styrka av löprelevanta muskler. Detta sammandrag är skapad av min kollega naprapat Joseph Beg på Löpkliniken. På Specialistgruppens klinik kommer vi även under våren att hålla i gruppträning för löpare. Tanken med denna gruppträning är att precis som länkade övningar stärka din löpteknik, styrka och uthållighet. Skillnaden är att detta görs under handledning av Specialistgruppens löparinstruktörer i mindre grupper för perfekt balans mellan gruppdynamisk motivation och individanpassad handledning i övningsförfarandet. För mer info kontakta Specialistgruppen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar