LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen
En evig diskussion både hos löpare sinsemellan men även mellan icke löpande skeptiker är att löpning borde vara en perfekt grogrund för att åsamka sig själv förslitningsskador. Givetvis finns det en hel del sanningar i detta påstående men enligt mig är inte löpare mer unika än någon annan att ådra sig skador eller smärta från allehanda kroppsdelar. Tittar man specifikt mot särskilda områden så är knäproblem överrepresenterat hos aktiva löpare. Den stora skadebenägenheten, belastningskomponenten och underkroppskravet vid löpning borde alla tre generera ett större slitage av knäleden, något som oftare borde generera artros i omnämnd led i jämförelse med andra ickelöpande individer? Än så länge är detta inget som kan påvisas. Löpare drabbas lika sällan/ofta av knäledsartros som övrig population. En förklaring till detta kan vara att den maximala belastningen som uppmätts i knäleden vid varje isättning inte är större än vid normal gång. Detta tros bland annat bero på att tiden när du är i marken vid ett normalt löpsteg är kortare än vid sedvanlig gång.
Så trots det stora skadepanoramat av allehanda knäåkommor hos löpare är det i dagsläget svårt att tillskriva själva belastningskomponenten som en bidragande faktor utan det torde snarare härröra från andra aspekter såsom ökade koordinationskrav, muskelsvagheter med mera. Kontenta; du springer dig inte till degenerativa förändringar i knäleden, dessa problem åsamkas av andra faktorer.
För er som är intresserade länkar jag till en studie som bekräftar ovanstående tes.
LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen
I tidigare inlägg har jag resonerat kring löparskors inverkan gällande löparskador. Min stående tes är att på ett individuellt plan kan olika skomodeller vara med och påverka en skadebild. Däremot ur ett allmänt perspektiv är skornas roll gällande att motverka eller för den delen bidra till skador extremt låg. Det vill säga att försöka läsa sig till eller rådfråga expertisen vilken typ av sko du skall köpa för att förebygga befintlig/potentiella skador är i min mening menlöst. Undantagsfallet är om du besitter egna erfarenheter av att exempelvis en typ av hällösning på en viss sko till exempel skapar hälsenevärk, skoskav eller dylikt och en annan lösning inte gör det så är åtgärden given, nyttja den sko som passar dig bäst utifrån just dina erfarenheter.
Ovanstående tes motiverar jag med tidigare inlägg där jag presenterat studier som pekar på ovan angivna aspekter. I tillägg vill jag även länka till en nypublicerad studie med 247 löpare uppdelade i två grupper baserat på skouppbyggnad. I ena gruppen fick löparna springa i skor med hård stötdämpning och i den andra gruppen med mjuk stötdämpning. Utfallet efter 5 månaders nyttjande visade ingen skillnad i skadeutfall. Enda noterbara var att gruppen som sprang med hårdare stötdämpning upplevde sig något stelare i omkring hälen.
Så på den eventuella frågan om du skall springa i mjukt alternativt hård dämpande skor anser jag att du skall springa i den typ av sko som du anser som mest komfortabel oavsett andra parametrar såsom asfaltslöpning kontra terränglöpning med mera.
Till angiven artikel
LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen
En empirisk iakttagelse från min sida denna höst är att löpanknutna besvär relaterat till en svag och smärtande tibialis posterior muskel har ökat Alltsomoftast yttrar sig problem kopplat till denna muskel likt benhinnebesvär då muskeln löper längsmed skenbenets insida. Muskelns sena löper vidare på baksidan och under den inre fotknölen för att fästa mitt på det längsgående inre fotvalvet. En förklaringsmodell varför så många söker med besvär kopplat till denna muskel/sena kan vara muskelns stora kravbild under löpning, framförallt vid terränglöpning. Just nu så ligger många löpare i hårdträning inför stundande Lidingölopp och Stockholm halvmarathon. Kombinationen av träningsmässig toppning och stora balans/koordinationskrav såsom vid terränglöpning är enligt mig en bra plattform för att skaffa sig dessa besvär.
Muskelfysiologiskt så kan man schematiskt förklara det med att när muskelns kravbild överstiger dess förmåga förläggs mer belastning i muskelns sena, något som förr eller senare genererar värk eller skador. Denna förklaringsmodell är applicerbar på många löpardiagnoser såsom hoppar/löparknä och gubbvad med mera.
Vad skall ni göra med denna information? I bästa fall förebygga att besvär uppkommer och om skadan redan är etablerad, rehabiltera och förebygga att skadan återkommer. Nedan presenterar jag två övningar som är väl värda att jobba med både i förebyggande men också i rehabiliterande syfte. Dock skall ni passa upp på om ni får identisk värk vid nedan angiven styrkeövning då muskeln/senan troligen är alldeles för retad. Oavsett retningsgrad föreslår jag i tillägg till dessa övningar att ni får behandling för åkomman där en kombination av exempelvis medicinsk laser och akupunktur brukar ha god effekt. Angivna behandlingstekniker är något vi med lång erfarenhet tillämpar på Specialistgruppens klinik.
Massageövning - kan med god effekt kompletteras med att foten förs upp och ner medan du masserar.
Tibialis posterior massage
Styrkeövning.
Träning av tibialis posterior
LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen
I dagens inlägg väljer jag att hänvisa till en studie genomförd på kvinnliga fotbollsspelare. Studien gjordes på ungdomar där målet var att utröna om akuta knäskador kunde reduceras av enkla höft/knä övningar. Resultatet visade att skadeutfallet för framförallt främre korsbandsskador minskade signifikant.
Varför hänvisar jag till detta? I teorin besitter löpare stora krav på samma områden som fotbollspelare, även om uppkomsten och skadeutfallet i många fall skiljer sig drastiskt mellan dessa idrotter så är åtgärdspaketet som tilldelades studiedeltagarna tämligen likt de rehabövningar som du som löpare får för att rehabilitera och förebygga en skada. Skulle dessa övningar även kunna bidra till att förebygga klassiska överbelastningsskador i omkring framförallt höft/knä så anser jag att den tid ni investerar på dessa övningar är väl värd mödan. Programmet är framtaget via SISU, det vill säga ett svenskbaserat knäkontrollskoncept. Lämpligt nog finns dessa övningar som android och iphoneapplikation att ladda ned helt gratis. Applikationen heter knäkontroll och jag föreslår att ni genomför dessa övningar 2-3 ggr/veckan i tillägg till er övriga komplementträning.
Länk till omnämnd studie.
