Löparknäsäsongen är igång!

LÖPARNAPRAPATEN @ Specialistgruppen

Dagens inlägg ger Er en klinisk aspekt inkluderande råd & tips tillhörande en alltför vanlig löparåkomma, löparknä (iliotibial band syndrome). Under mitt kliniska arbete har jag kunnat utröna en del genomgående inslag som väldigt ofta syns hos personer med denna problembild. Med risk för att vara tjatig så vill jag dock poängtera hur viktig den individuella aspekten av en skada/diagnos är. Trots detta kan nedanstående tips åtminstonde ge berörda personer möjlighet att bocka av om beskrivet tips berör den personen eller inte. Med andra ord bara för att underteckand tycker sig se vissa tydliga trender hos löparknädrabbade personer behöver inte de anknutna fynden eller övningarna vara lösningen på just din/dina individuella orsaker till dina problem.

Ett löparknä klassificieras oftast som en lokalt belägen och relativt distinkt smärta på knäts utsida. Vanligen uppkommet i samband med löputövande därav den svenska titeln. Klassiskt omnämns det såkallade traktusbandets (tractus iliotibialis) distala del som smärtgivande vävnad. Undertecknad erfar en mer komplex bild inkluderande framsida lårs yttre portion (M vastus lateralis), retinaklet (sena/bindväv) på knäskålens utsida (retinaculum patella laterale) samt den slemsäck (bursa) belägen mellan lårbenets yttre kondyl och tractusbandet. Det vill säga att flertalet strukturer kan vara affekterade vilket generera olika symptom och olika förlopp.

Undertecknad har som sagt funnit en del trender innefattande kroppsliga svagheter eller achilleshälar hos de drabbade. De allra flesta brukar brukar kunna bocka något utav följande;

-Svag och/eller inte tillräckligt uthållig höftmuskulatur (M gluteus medius/minimus), vilket genererar en tippning av bäckenet
-Stelheter och dysfunktioner i ländrygg och bäckenleden vilket genererar en försämrad/alternativ biomekanik och rekrytering av bland annat ovan angivna muskler.
-Funktionell och/eller anatomisk benlängdsskillnad.
-Inadekvat fömåga att föra foten uppåt (stel fotled), dorsalflektera i talocruralleden.
-Knät vacklar inåt vid belastning, valgusvackling av knäled.
-Dålig motorisk kontroll (balans) vid enbensstående.
-Falerande löpteknik på berörd sida.

Listan kan givetvis göras betydligt längre, men ovanstående punkter är enligt undertecknad bland de vanligare samt besittande stor påverkningsmöjlighet hos berörd person.

Nedan följer en rad åtgärdsförslag om någon av angivna punkter känns träffande:

-Stärk och behandla höftparti, sammansatt på youtube av kollegan Joseph Beg, Löpkliniken.
-Förbättra funktion och rörlighet i fotleden.
-Minska knäts vacklingstendens med hjälp av korrekta enbensböj.
-Stärk fotens muskulatur och öka dess motoriska kontroll.
-Få din löpteknik analyserad, kontroll och makt över dina svagheter och således bli en bättre löpare.